Att värna om biologisk mångfald har aldrig varit mer angeläget. Bikupor på våra hus i stadsmiljö och att anlägga Sedumtak och biängar är exempel på hur vi bidrar. Monica Chressman som arbetar på ekonomiavdelningen på Afa Fastigheter har även ett eget stort intresse av biodling. Här delar hon med sig av året med bina och sina egna bilder.

Vintervila

Monica och familjen har haft lantställe under många år och med ett stort intresse för naturen blev bin tidigt aktuellt. Bin passade även bra för just ett lantställe, de är relativt lättskötta och klarar sig utan daglig tillsyn. Vi ber Monica att berätta lite om deras biodling. Monica, hur mycket arbete är det egentligen med att ha bin?

-Under vintern klarar de sig i princip själva, säger Monica. Efter slungningen av den sista honungen i augusti får bina en sockerlösning som de livnär sig på under vintern. De övervintrar på färre lådor och klämmer ihop sig med drottningen i mitten för att hålla värmen. På våren börjar drottningen lägga ägg.

 

 

Den aktiva sommaren

Sommaraktivitet

När maskrosorna blommar som mest är det full aktivitet på bina som hämtar nektar och vaxramarna fylls snabbt. Då behövs fler lådor med nya vaxramar så honungen får plats. Ynglen har nu blivit bin och de är många som bor i samhället. Det måste finns gott om plats för både yngel och honung för att drottningen ska vara nöjd. Runt midsommar slungas den första honungen och i augusti när blomsäsongen avtar slungas den sista. Men vad händer om det blir för många bin och för trångt i kupan? 

 

 

Infångad bisvärm

-Då finns det risk för att bina svärmar, berättar Monica. Halva samhället flyger i väg med drottningen, kvar blir den andra halvan men utan drottning. Är man på plats och ser vart svärmen tar vägen – ofta i ett träd nära kupan – kan man försöka att fånga in svärmen. Det är bra om man har en låda redo med nya vaxramar. En svärm är otroligt effektiv i sitt byggande, de är extra ”taggade”. Då har man plötsligt två bisamhällen. De som blev av med sin drottning kommer att ”mata” upp några larver till en ny drottning. 

 

 

Hoten mot tambin

De pollinerande insekterna är hotade på flera sätt, bland annat genom ensidig odling i stora områden och förtätning. Monicas bin bor i landsbygd och har tillgång till varierad växtlighet hela säsongen. Men det finns annat som hotar bina också, berättar Monica.

-Ett kvalster som heter Varroa orsakar stora förluster av honungsbin och gör att många bisamhällen dör. Det kan kännas både väldigt sorgligt och lite tröstlöst att mötas av bara två överlevande samhällen när de hösten innan var sju välmående.

Nyttan och glädjen

Den livsviktiga nyttan bin gör i naturen känner vi alla till men de ger mer tillbaka till ”sina” människor. Förutom honung tillverkar Monica läppcerat, bivaxljus och bivaxsalva samt ett naturligt bivaxfett med linolja, utmärkt till smörjning av redskapsskaft, skärbrädor, skinnskor mm. Hur ska man då göra om man vill börja med bin och varför blir det ofta ett starkt intresse?

Bi i arbete

-Det finns olika sätt att få hjälp att komma igång. Vi köpte vårt första bisamhälle av en rutinerad biodlare i närheten. Han har även fungerat som en mentor för oss. Det är ett stort familjeintresse men det är min man som är biexperten, jag är bara bihang, säger Monica och skrattar. 

Att sitta nära en bikupa i vårsolen och se de flitiga bina komma inflygandes med bakbenen fulla av pollen till sina yngel - som snart ska bli nya bin som ska pollinera våra växter - känns fint och viktigt för vår Moder Jord.